SEMINAR I NATURVITENSKAP - Høsten 2003

Torsdagsseminarene holdes vanligvis på torsdager (!) og finner sted i rom A – 204, kl. 14.15

25. september - Professor Uri Leron, Technion - Israel Institute of Technology, Haifa

Human nature and mathematical thinking

Human nature has recently been studied by cognitive science, neuroscience, research on babies and on animals, anthropology, and evolutionary psychology. In the talk I will attempt to show -- by surveying relevant research and by analyzing some mathematical “case studies” -- how different parts of mathematical thinking can be either enabled or hindered by aspects of human nature. This preliminary theoretical framework can add an evolutionary and ecological level of interpretation to empirical findings of math education research, as well as illuminate some classroom issues.

Dr. Leron will be in Stavanger from 21.09 to 26.09. If you would like to schedule a time to meet with him, please contact Natasha Blank (tlf.51833527-jobb/51522072-privat, e-mail: natalia.blank@lu.his.no)

2. oktober - Finn Aaserud, Leder for Niels Bohr-arkivet, København

Niels Bohr og atombomben under annen verdenskrig

Niels Bohrs berømte "Åbent Brev til De Forenede Nationer" ble publisert i 1950. Her argumenterer Bohr for en ”åpen verden," dvs. en åpen utveksling av informasjon mellom nasjonene. Opprinnelsen til ideen kan dateres tilbake til høsten 1943, etter at Bohr hadde flyktet fra det tysk-besatte Danmark til England og der ble klar over at atombomben etter all sannsynlighet ville bli utviklet i U.S.A før verdenskrigens slutt. Det lå Bohr sterkt på sinne å få realisert ideen før bomben ble brukt, ettersom en fortsatt hemmeligholdelse av prosjektets eksistens, spesielt overfor Sovjetunionen, etter Bohrs mening ville føre til et atomvåpenkappløp og en trussel for hele menneskeheten etter krigens slutt. Under krigen, og faktisk helt fram til sin død i 1962, søkte Bohr derfor å overbevise statsmennene om nødvendigheten av full åpenhet. Foredraget belyser bakgrunnen for Bohrs overbevisning og innsats under annen verdenskrig, hvordan han i denne perioden søkte å nå sitt mål, og hvordan synspunktene ble mottatt.

16. oktober - Professor Jasna B. Jakobsen, Institutt for bygg- og anleggsteknikk HiS

Fra Tacoma til Millennium bro - hvorfor svinger broer?

Sammenbruddet av Tacoma-broen i nærheten av Seattle i USA i 1940 er blant de mest fascinerende eksempler på virkning av naturkrefter på konstruksjoner. Hendelsen satte i gang utviklingen av et helt nytt fagfelt – bro-aerodynamikk. Foredraget vil gi en oversikt over ulike typer vindlast som vanligvis studeres i forbindelse med utforming av slanke kabel broer, bl.a. virkning av turbulens, virvelavløsning og bevegelsesavhengige krefter. I forbindelse med svingingene Millennium-broen i London ble utsatt for i 2000 vil også rytmisk last pga. fotgjengere som benytter moderne gangbroer bli diskutert. Foredraget vil inkludere korte video-sekvenser med brosvingninger.

27. oktober - Professor Dag Tjøstheim, Universitetet i Bergen/HiS

Rom E – 162, kl. 14.15

Tidsrekker: Litt om matematiske modeller og statistiske anvendelser i naturvitenskap og økonomi

Eksempler på bruk av tidsrekker vil bli gitt fra flere områder. Noen matematiske egenskaper som stasjonaritet og ikke-linearitet vil kort bli diskutert. Videre vil de bli forklart hvorfor det i noen tilfelle er lettere å lage prognoser for varianser enn for forventninger. Hvordan man kan teste om dataene er lineært eller ikke-lineært generert, og hva man kan gjøre i praksis om linearitetshypotesen må forkastes vil også bli indikert. Illustrasjoner på reelle data.

Spesielt vil noe av arbeidet til årets nobelprisvinnere i økonomi, som fikk prisen for sitt arbeid med tidsrekker i økonomi, bli presentert i foredraget.

13. november - Førsteamanuensis Trygve Eftestøl, Institutt for elektroteknikk og databehandling, HiS

Livreddende signalbehandling

Prehospital hjertestans behandles ved samspill mellom hjertekompresjon, munn-til-munn, medikamentering og elektrosjokk. Med dagens behandlingsprotokoll går mye av behandlingstiden med til prosedyrene rundt mislykkede elektrosjokk. Dette er uheldig for overlevelsesraten. Foredraget fokuserer på hvordan informasjonsteknologi og spesielt signalbehandling kan benyttes til å avdekke kritiske faktorer i behandlingen og utvikle metoder for å optimalisere og dermed bidra til å forbedre overlevelsesraten.

Spesielt fokus rettes mot anvendelse av signalbehandling og mønstergjenkjenning på EKG-signaler hvor formålet er å forutsi utfallet av et nært forestående elektrosjokk.

27. november - Professor Rolf Carlson, Universitetet i Tromsø

Varför skall jag bry mig om försöksplanering?

Kemi är en experimentell vetenskap. Vår kunskap i kemi är baserad på slutsatser som dragit utifrån experimentella observationer. För att finna ny kunskap är det därför väsentligt att experiment kan utformas på sådant sätt att man kan få svar på de frågor man har. Föredraget behandlar de problem man möter när man utvecklar nya kemiska metoder. Det kan, t. ex. vara att en kemisk reaktion skall överföras till en fungerande syntesmetod, eller att en analytisk-kemisk procedur skall överföras till en säker och robust metod. I dessa sammanhang är det oundgängligen nödvändigt att använda statistiska metoder, både för att lägga upp experimenten och för at utvärdera de experimentella resultaten. Statistik kan naturligtvis aldrig ersätta kemisk kunskap eller kemiskt förnuft men statistiska metoder är nödvändiga för att de kemiska experimenten skall bli förnuftiga.

När en procedur skall utvecklas till en fungerande metod ställs kemisten inför en mängd frågor: Vilka experimentella styrvariabler (koncentrationer, temperatur, omröringhastiget, etc) är viktiga att kontrollera? Hur utövar de sitt inflytande? Vilka är de optimala betingelserna?. Vi ställas också inför ett urvalsproblem: Vilka reagens kan använda? Vilket reagens är bäst? Vilka lösningmedel kan användas? Vilket lösningsmedel är bäst? Det är uppenbart att det blir omöjligt att testa alla kombinationer eftersom dessa blir omöjligt många. Man måste därför göra ett urval av lämpliga testkandidater. Hur skall man göra detta urval så att man efteråt kan identifiera vilka egenskaper som är kritiska?

Föredraget beskriver strategier för planering och utvärdering av experiment så att man kan få svar på de frågor som skisserats ovan. Metodiken illustreras med exempel från organisk syntes.




Jan Terje Kvaløy og Per A. Amundsen
Topic revision: r2 - 2009-01-29, TheodorIvesdal
 

This site is powered by FoswikiCopyright © by the contributing authors. All material on this collaboration platform is the property of the contributing authors.
Ideas, requests, problems regarding Foswiki? Send feedback